HUSBY

Hela Husbyvandringen är ca två mil lång och längs vägen finns sju knutpunkter. Delar av sträckan lämpar sig väl för cykel, och varför inte dela upp vandringen i separata utflyktsmål? På med oömma skor och hitta din nya favoritplats!

Läs mer om stigen i foldern.

Information om bussförbindelser längs stigen finns på Upplands lokaltrafiks hemsida.

Knutpunkter längs Husbyvandringen

Här börjar Linnéstigen Husbyvandringen – är du redo för en spännande upptäcksfärd? Vandringen slingrar sig från stadens prydliga parker till böljande åkrar och mörka skogar.

År 1622 bestämdes att för alla handelsvaror som infördes till rikets städer skulle en viss tull eller s k accis betalas till staten. Det kunde gälla livsförnödenheter, köpmannavaror och hantverksalster. För att genomföra detta bestämdes att städerna skulle omgärdas med staket, dike eller, som i Uppsala, tätt ställda lador med särskilda s k tullportar. Vid varje tull byggdes dessutom en tullstuga för en vaktmästare och en skrivare. Dessa skulle undersöka de inkommande vagnslassen med varor och efter fastställd taxa uppbära tullen, vanligen utgörande 3 % av varornas värde.

Tullporten utgjordes av en hög träkonstruktion med dubbeldörrar krönt av ett tresidigt överstycke med kungligt namnchiffer. Tullporten skulle hållas stängd nattetid och öppnas tidigt på morgonen. I dess närhet låg tullhuset, en enklare, torvtäckt byggnad av timmer där tulltjänstemannen hade sin tjänstelokal och bostad. År 1811 upphörde tullförordningen, varefter tullporten revs.

Carl von Linné utgick med sina studenter från denna stadstull då de skulle ut på exkursion på Husbyvandringen, Herbatio Husbyensis.

Källa: Mariette Manktelow

Även om Fyrisån är densamma som på Linnés tid, så har den förändrats mycket. Förr hände det ofta att ån svämmade över, idag regleras vattnets framfart med dämmen. På pegeln på andra sidan ån kan du se hur högt vattnet står just idag, jämfört med normalnivån.

Fyrisån har länge varit ett bekvämt sätt att bli av med stadsbornas avskräde. Förutom rena sopor och avsloppsvatten har ån bokstavligt talat färgats och formats av stadens industrier och andra verksamheter. Vattnets flöde har bromsats upp för att driva kvarnar och turbiner. Bottnarna i staden slammades igen av sopor från gator, kaffe, sågspån och annat så att de med jämna mellanrum behövde grävas bort för att inte hindra sjöfarten! Industrier lades med fördel nära ån, där de enkelt kunde bli av med sina utsläpp. Både metallindustrier och garverier är verksamheter som använde många giftiga ämnen i sina processer som orsakade stor miljöpåverkan.

Sedan både hushållens och industriernas avloppsvatten började renas under mitten av 1900-talet har vattnet blivit renare och renare. Fortfarande finns gamla envisa synder kvar på en del platser, i form av näring och miljögifter inbäddade i bottnarna. Men strängare regler och moderna reningsverk gör stor nytta! Ett tydligt tecken på friskare vatten är att fisken ökar år efter år, både i mängd och artrikedom. Dessutom har flera sällsynta arter av musslor påträffats. Så idag mår Fyrisån ganska bra, och är en omtyckt oas i stadens mylller.

Lär dig mer om Fyrisån hos Fyrisåns Vattenförbund

Källa: Anders Larsson, Fyrisåns Vattenförbund

I den frodiga grönskan längs Fyrisån trivs grodor, insekter och fåglar. Uppländsk vallört och ryssgubbe, så heter det blå-gula hav som böljar här på försommaren, och det surrar av kryp – särskilt humlor.

Stanna upp här en försommardag, och insup den doftande, surrande grönskan som inbäddar ån.Vet du att en humla kan pollinera 2000 blommor per dag? Humlor och bin är jätteviktiga i naturen och för människan. Utan pollinatörer blir det varken frukter eller bär! I vissa delar av världen har sådana djur minskat så kraftigt att människor får gå runt med penslar på fruktodlingar och pollinera blommorna själva! Snacka om tidskrävande jobb.

För att hjälpa humlorna är det viktigt att spara sälg och videbuskar. De blommor tidigt och är insekternas frukost i väntan på våren. Att det finns gott om mumsiga blommor hela sommaren är också viktigt! Gör din trädgård eller balkong till ett humleparadis! I april-maj letar humledrottningen efter ett bo. Det finns en skiss på hur du bygger ett humlebo på Naturskyddsföreningens hemsida.

Läs mer om humlor på Artdatabankens hemsida.

Ta en promenad i skogen intill Stabby prästgård och testa dig själv – hur många av träden kan du namnet på? Att känna igen träden utan löv är extra klurigt! Under träden finns mer att upptäcka, i närområdet finns både fornlämningar och sällsynta arter.

Stabby prästgård har en varierande historia. Den har används som bostad åt teologiprofessorer och som ungdomsgård. Idag ägds prästgården av bondkyrko hembygdsförening. Intill prästgården kan du upptäcka ett spännande stycke natur och minnen från svunna tider.

Stabby prästgårds hemsida kan du läsa mer om gården och dess omgivningar.

Vet du varför vissa vattendrag är raka medan andra slingrar sig? Librobäcken bryter av de platta prydliga åkrarna. Här finns gott om gömställen och hemliga krypin för både skuttande rådjur och kurande småfåglar – vilka kan du upptäcka?

För att ge mer plats åt åkermark och för att lättare kunna flotta timmer har många av våra svenska vattendrag rätats ut. De raka fårorna låter vattnet rinna fortare och jämnare. Då blir vattendraget mer enformigt och färre fiskar och småkryp trivs. Librobäcken är en härligt slingrande bäck. I de många krökarna ryms små stycken fuktängar, som svämmar över vid höga vårflöden. Vattnet bär näring som göder ängsmarken alldeles automatiskt, och som annars skulle ställt till problem i sjöar och hav. Automatisk bevattning och gödning ger frodigt gräs, som har slagits och betats i många generationer.

Landskapet kring librobäcken är rikt rikt och erbjuder ett spännande möte mellan stad och land, idag och igår. Jätteåkrar kantas av små beteslappar under kraftledningens trådar, och enar berättar om gamla tider i förgrunden till stadens siluett.

Här ljuder fågelsången året om! Bli landskapsdetektiv, och upptäck ett landskap fullt av ledtrådar om svunna tider. Bland skog och jätteåkrar med staden som kuliss finns spår i marken, i trädens form och udda växter – kan du tyda dem?

Det uppländska landskapet såg annorlunda ut jämfört med dagens. En fågel som sånglärkan är knuten till jordbrukslandskapet med öppna fält men under 1700-talet brukades och sköttes markerna på ett annat sätt. Till att börja med var åkrarna mycket mindre och avgränsades ofta av stenrader eller murar. Längs dessa markeringar och även ute i fälten fanns en varierad åkerogräsflora som var gynnsam för insekter och smådjur, sånglärkan lever av både insekter och frön. För att inte utarma jorden så använde dåtidens bönder sig av två- eller treskiftes bruk, vilket innebar att åkern låg i träda vartannat år och bar säd vartannat (tvåsäde). Vid treskiftesbruk så delades åkern in i tre delar så att någon del alltid låg i träda. Förutom värdet med bättre åkerjord för bonden så var poängen med trädan den biologiska mångfald som skapades i form av örter och åkerogräs, på denna vilande åkeryta kunde sånglärkor och andra fåglar både finna gott om föda och bygga bo.

Linné skriver mycket om sånglärkan, bland annat detta: “Är artig både med sitt flygande och sång; på marken sjunger hon ej särdeles, men då hon sjunger rätt, flyger hon, och lyfter sig högre och högre rätt upp i luften, och det ser ut som hon hänger i en tråd, ty man ser henne intet röra särdeles på vingarna.”

Denna karta är en rekonstruktion av Linnés stigar, som i vissa fall har fått anpassas efter stadens förändring. Klicka här för att se hur vi tror att den ursprungliga stigen gick.